Idag mår jag en aning bättre. Nya medicinen verkar ha lugnat ner sig en aning, och jag har ro i kroppen. Åt en rejäl frukost som jag givetvis har SJUKT dåligt samvete för, men jag vet att min kropp behövde den. Jag hatar detta ständiga dåliga samvete och att cirka 90% av dagens tankar kretsar runt mat och vikt. Jag äter nästan ingenting, och ändå går ja ginte ner. Jag fattar det inte. Måste vara medicinerna, för tidigare så har jag ju rasat när jag inte ätit. För några månader sedan vägde jag 46 kg, och idag väger jag cirka 53. Vad faan alltså.. Okej, jag var TVUNGEN att gå upp, annars hade dom tvingat in mig på dagvård med mat och skit där, och det vill jag ju inte. Så det var ju "tur" att jag lyckades gå upp. Men ändå. Jag skäms så jävla mkt över min kropp. Varför kan den inte se ut som alla andras? Det är min mage som är fel, den ser pösig, degig och veckig ut. Ni tror mig säkert inte, men den GÖR det. Den ser onormal ut....

Idag ska jag och träffa en söt tjej. Jag tycker om henne, hon är så fin. Hon förstår mig och min problematik. Hon är smart och trevlig, det tycker jag om. Finns inte många såna tjejer. Alla är bara whiniga, flamsiga och tjattrar med gälla röster, jag klarar inte av det. Jag playar dom, ljuger för dom, skiter i dom när dom faller för mig. Jag är ett svin egentligen. Men jag bryr mig inte, jag skiter ju i dom.Jag och tjejen ska gå och fika, det ska bli mysigt. Skulle vilja hålla hennes hand, det hade varit fint. Lite närhet på distans. Bara en lätt tryckning för å visa att jag finns där. Hon är fin.

Jag håller på att tvätta, det behövs VERKLIGEN. Ska försöka städa lite också, det behövs också. Det är jobbigt när det blir kaos för mig, hemmet förfaller ju en aning under tiden då jag inte orkar med att städa och hålla efter. Inte nu för att det är äckligt hemma, men stökigt och behövs diskas och sånt. Ska iväg med min syster en sväng också och handla, det ska bli roligt.

Nu har niu fått höra början på min dag!

Vill spy upp skiten jag åt, men det går inte då jag tar medicinerna precis innan jag äter frukost så att jag inte KAN spy upp frukosten. Det är viktigt att äta tillsammans med medicinerna, och jag kan ju inte spy upp dom, för då tar dom ju slut. Ibland överlistar jag mig själv, haha.

Godday! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vem är jag?   Någonting som fastnat, någonting som gick snett redan från början. Ingen tycka-synd-om-person eller någon som vill ha uppmärksamhet, jag är bara en vanlig människa med en drös ovanliga problem. Varken mer eller mindre än någon annan...